torsdag 28 februari 2008

Sverige och EU

I dagens Expressen argumenterar Lars Ohly för sitt partis negativa linje emot EU-medlemskapet(och Lissabonfördraget).

Han tar upp ett par problem med unionen. Bl. a. att EU-parlamentet(där våra folkvalda sitter) inte har någon faktisk makt överhuvudtaget, och att den faktiska makten ligger hos Komissionen. Vidare pratar han om det problematiska med att fler och fler beslut tas på överstatlig nivår(såsom Sveriges rätt till kollektivavtal, gemensamt finansierad sjukvård, flyktingpolitik o.s.v.) 

Personligen är jag motståndare mot EU på grund av centraliseringen av makten. Även om parlamentet skulle ha haft någon faktisk makt, så är det orimligt att 19 ledamöter ska representera 9,2 miljoner människor i ett parlament bestående 785 ledamöter. Jag är en stark förespråkare av decentraliserad makt i de flesta frågor, och anser att den centralisering av makt som förekommer genom riksdagen i Sverige är problematisk i vissa frågor. 

En önskvärd lösning på EU-problemet skulle vara, för Sveriges del, att som Norge stå utanför EU, men ändå ingå i Schengen-samarbetet och EES. Då behåller vi alla de främsta fördelarna med EU, men slipper nackdelarna. Sverige kommer då fortfarande ha veto-möjligheter i frågor rörande den inre marknaden, och slippa att bli påtvingade lagstiftning från Bryssel.

Vidare kan jag konstatera att sandlåde-nivån på debatten, i Expressens "tyck till" del, består. 

torsdag 21 februari 2008

Maktens andra ansikte

I spelet kring den nya EU-grundlagens(eller Lissabon-fördraget som det numera kallas) vara eller icke vara, har debatten i Sverige varit anmärkningsvärt tyst. 

Tappra försök till att få igång debatten har förekommit, från bland annat grupperingar som "Nej till EU", uppropet - folkomröstning.nu, Vänsterpartiet, men även från politiker från alla riksdagspartier och deras ungdomsförbund. 


Problemet är att majoriteten av riksdagspartier inte vill ha någon folkomröstning, då partierna för det första är för fördraget, och för det andra vet att EU-skepticismen ibland det svenska folket är stort och att resultatet i en folkomröstning förmodligen skulle bli ett nej. 


EU-minister Cecilia Malmström argumenterar(i ett av få svar till kritiken), i en debattartikel i Västervikstidningen(en allt annat än rikstäckande tidningen), för att det inte finns någon anledning till att ha en folkomröstning om fördraget. Jag tolkar det som att hon menar att den folkomröstning vi hade om EU-medlemskap är tillräcklig, och att rösta emot fördraget är likställt med att rösta emot EU-medlemskap. Därför räcker det med att beslutet om Sveriges godkännande av fördraget tas i Riksdagen. 


Problemet är dock inte att man beslutar om att hålla beslutsprocessen inom Riksdagen; problemet är den totala tystnaden från framförallt regeringen och socialdemokraterna i frågan. Man försöker tiga ihjäl oppositionen. Det förekommer inga försök att förmedla fördelarna som de ser med fördraget, utan bara luddiga förklaringar som att EU blir effektivare och öppnare. Vad det konkret innebär tystas ner. D.v.s. i min mening en maktförskjutning från det svenska parlamentet till det europeiska. 


Detta är ett typexempel på vad man inom statsvetenskapen kallar "maktens andra ansikte", d.v.s. när makthavarna styr dagordningen och inte tar upp frågor som man inte vill diskutera. På det sättet håller man borta kontroversiella ämnen, som Lissabon-fördraget egentligen är, från allmänhetens ögon och öron, och kan undvika debatt och missnöje bland befolkningen.

Hör mörkläggningar av så stora och viktiga frågor verkligen hemma i ett land som Sverige? Som i The Economist årliga ranking anses vara världens bäst fungerande demokrati....

Premiär

Sålunda gör jag entré i bloggvärlden. 

Efter att noggrant övervägt fördelar och nackdelar med att publicera mina tankar digitalt, så övervanns mina tvivel med det faktum att jag har överdrivet mycket ledig tid att disponera. 

Bloggens inriktning är ännu inte bestämd, men i en snar framtid skall jag nog komma underfund med detta också. Förmodligen kommer de flesta inlägg bestå av kvasi-intellektuella reflektioner om aktuell politik, och en mindre del av utsagor om mitt något mindre intressanta liv. 

När nu detta första inlägg är avklarat hoppas/siktar jag på att ca ett inlägg dagligen skall publiceras, och att kvalitén på dessa skall förbättras med tiden.